Ja! Idag tog matte och husse med mig till velamsund, jag fattade inte varför så jag protesterade inte. Då vi kom dit så började dem gå mot vattnet med mig. Hjälp! Tänk om dem slänger i mig! Jag stretade lite grann då matte bandfast mig i kajakhusets flaggstång. Då hon gick in så jamade jag så högt jag kunde, var hade hon tagit vägen. Varje gång jag jamade kom hon ut från huset igen. Tillsist var kajaken i vattet och jag lyftes i! Hjälp! Efter ca 10 minuter ute på vattnet slutade jag försöka hoppa i vattnet för att kunna simma iland och jag la mig istället vid mattes fötter, när jag väl slappnade av så blev det ganska så mysigt. 20 min senare var vi iland igen men nu stretade jag för att komma i kajaken igen. Men jag förlorade... men jag fick följa med in i kajakhuset nu. Då husse skulle stänga rulldörrarna till skälva kajakskjulet fick jag panik. Jag sprang och sprang mot den minskande biten av frihet. Annars skulle jag bli instängd var vad jag trodde. Tillslut i bilen igen och allt blev lungt. Tyvärr har jag inga bilder men senare i sommar ska vi kajaka igen och då ska dem ha kameran med sig! Sorry att jag inte skrivit på ett tag men som alla vet kan inte katter skriva så matte får göra det åt mig men nu har hon sommarlov och har mer tid att skriva för mig.
Mrjau på er!